Margareta Edelsvärd brinner för människan och hon brinner för samtalen. Genom livet har har samlat på sig historier från möten med personer, från alla världens hörn, och det delvis därifrån hon hittar inspirationen till sin färgsprakande men samtidigt djupa konst.
– Många av mina målningar är glada men har samtidigt ett lika stort djup.
Du är uppvuxen i restaurangbranschen, hur var det?
– Min far arrenderade bland annat Djurgårdsbrunns Värdshus festvåning och där hade jag förmånen att få arbeta med honom i ett år som servitris, med dessa spännande människor till exempel kunga-, regering- och försvaretmiddagarna. Mitt genuina intresse för mat har alltid funnits med under uppväxten och lett till att jag bland annat fick diplom som kött- och styckmästare, när jag utbildade mig för att kunna ansvara för en livsmedelsaffär. Var sedan ansvarig för kött, fisk och ost delikatess på Domus i Sollentuna. Jag var bland de allra första att utveckla och skapa halvfabrikat, recept belysning bland annat ”skapande”.
Att jobba med mat är på sitt sätt väldigt konstnärligt men när kom du i kontakt med målandet och skapandet?
– Jag föddes med konsten, den är i mig. På pappas sida de var sju syskon och alla är mycket konstnärliga och levnadskonstnärer. Det är en gåva som jag fått helt enkelt. När jag var liten tyckte jag mycket om att umgås med vuxna vilket ledde till att jag som barn ofta tecknade vuxna människor.
Hur skulle du själv beskriva din konst?
– Skapandet utifrån synintryck blir till kreativa tolkningar. Jag målar i olja och vill ha mycket kraft och mycket färg. För mig är det färgerna och proportionerna som är det viktiga, och helheten Jag vill ta till vara på de spontana ögonblicken.
– Många av mina målningar är glada, men samtidigt har jag ett lika stort djup. Jag tycker om att vara med när en människa föds och när den dör, jag vill in och rota i själen. Ögon säger väldigt mycket, ögonen talar. Jag har en mycket glad och positiv framtoning, men det ena förtar aldrig det andra. Jag brukar säga, att människan är som en tårta, varje bit är olik den andra och har också flera bottnar. Ibland är mina målningar även politiska.
Se mer av Margaretas konst här.
Hur går det till när du skapar?
– Jag fotograferar väldigt mycket, tycker om att måla porträtt i lugn och ro när tillfället är rätt hemma i ateljén, där jag hittar glädjen att få skapa. När jag vaknar och vet att idag skall jag måla då känner jag mig lycklig! Vilken gåva! Det börjar med en liten detalj och sen leker jag med penseln, då händer det mycket på vägen. Jag tycker om att arbeta under press och jag har alltid jobbat väldigt hårt, vad än i livet jag har gjort.
Margareta har Facebook – gå gärna in där och läs mer.
Var hittar du din inspiration?
– I människan, jag är genuint intresserad av människor, det har jag alltid varit. Det är intressant att fundera på varför vi är så olika, att alla inte är som jag. Det händer väldigt ofta att jag möter en människa och att jag vet direkt att det mötet var menat att hända, att jag har en själsfrände i just den personen. Vi kan ibland bli som bror och syster, den närheten som uppstår är väldigt unik.
– Vi är ett gäng som träffas var fjortonde dag i Östermalmshallen. Mötena där kan bli fantastiskt berikande. Jag tror att jag har en gåva att kunna se och lyssna, och det fyller mig som person är att vara i såna sammanhang.
Sparar du alla foton som du tar?
– Jag reagerar så fort jag ser något färgstarkt eller annorlunda, jag ser konst i allt, i möjligheterna. Jag har massor av bilder som jag har sparat undan i en mappar. Jag har dem där i bakhuvudet och där jobbar det av sig självt efter ett tag hämtar jag fram dem.
Tycker du om att måla detaljer?
– När målningen börjar bli klar så lämnar jag den ett tag och kommer sen tillbaka och tittar vad jag kan lägga till och så vidare. Ett penseldrag kan förändra hela bilden och förstöra allt, det är viktigt med harmoni, proportioner jag vill att det ska vara njutbart och att ju mer man tittar, desto mer ska man känna och hitta.
Hur ser det ut i din ateljé?
– Det är klart att jag gärna skulle ha en stor ateljé med utsikt men jag är superglad för den som jag har hemma. Jag har mina målargrejer och en riktig frisörstol. Egentligen behöver jag inte större eftersom det faktiskt bara är jag som tar plats och ska kunna röra mig där.
En frisörstol säger du, varför har du en sån?
– Jag är utbildad frisör och 1986 öppnade jag min egen salong – ”Salong Margareta Hon och Han” i Danderyd. Den drev jag i 20 år och det kom kunder från hela Sverige och utomlands ifrån. Där fick jag fullt ut” omfamna ” mitt skapande. När jag utbildat mig och fått mitt gesällbrev på Stadshuset började jag jobba på en salong på Biblioteksgatan 6-8 i Stockholm. Där fick jag egen nyckel, där jag tog emot exklusiva kändiskunder på helgerna då det var stängt. För brudklädslar hade fria händer för mitt skapande.
Hur tycker du det är att ställa ut?
– Det är en jäkla press och det är mycket som ska stämma – hur ska tavlorna hänga, på vilka väggar och hur ska jag välja? I maj i år ställde jag ut och bjöd in 200 av mina vänner. Det var på Galleri Branting som tyvärr inte finns längre. Det var väldigt roligt, då satte jag själv ihop allt från början till slut på en månad.
Hur ser resten av konstnärsåret ut?
– Det kommer att hända saker! Jag har massor av själar som jag ska jobba med och det dyker hela tiden upp möjligheter, jag väljer att se livet så ,som möjligheter, det som skall hända det händer. Det jag vet är att jag ska måla, det är en sak som är säker. Det är en stor glädje.