Aktiva resor till skolan, till exempel att gå eller cykla, är det bästa för barnen. Det fastslås i en barnkonsekvensanalys som tagits fram av forskare och nationella aktörer inom trafiksäkerhet och hälsa. Nu ges förslag till en nationell rekommendation som ska underlätta för föräldrar att låta barn gå eller cykla till skolan, liksom för väghållare, trafik- och samhällsplanerare att skapa de rätta förutsättningarna för barns aktivare skoltransporter.
Tillsammans med en rad nationella aktörer inom trafiksäkerhet och hälsa har forskare vid Luleå tekniska universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tagit fram förslag till en nationell rekommendation om att barn bör gå, cykla eller på annat sätt aktivt ta sig till skolan, hela eller delar av vägen. Rekommendationsförslaget grundar sig i en analys av hälsa, trafiksäkerhet, miljö och barns rörelsefrihet. Det utgår från konventionen om barns rättigheter och att barnets bästa är en grundläggande princip. Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa och förmåga att lära sig. Trots detta blir barn i Sverige allt mindre aktiva och drygt 80 procent av svenska barn rör sig inte tillräckligt idag.
– Vårt mål är att få till en normförändring och en systemförändring. Vi har utgått från vad som är bäst för barnen och tror på barns förmåga, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Sedan 2016 har hon och andra forskare vid Luleå tekniska universitet arbetat med projekt om aktiva skoltransporter. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor, i samarbete med kommuner. Men det är inte bara i skolan forskarna vill väcka frågan. Rekommendationen riktar sig till föräldrar och samhällsplanerare.
– Det kan tyckas som en enkel fråga, men blir komplext eftersom det handlar om trafiksäkerhetsfrågor, normer, föräldrars oro och underhållsfrågor, säger Stina Rutberg, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Ett hinder för att aktiva skoltransporter är enligt forskarna den rådande normen om att barn inte är mogna att cykla själva före tolv års ålder. En norm med bristande vetenskapligt underlag som dyker upp i olika policydokument, trots att barns skolväg ser väldigt olika ut. Paradoxalt nog skapar föräldrars skjutsande av barn en otrygg trafiksituation med mycket biltrafik vid skolorna. I studier där barn intervjuas visar det sig också att många vill gå eller cykla till skolan.
Från Statens väg- och transportforskningsinstitut har bland annat Anna Niska, forskningsledare och föreståndare för Cykelcentrum, varit med och tagit fram underlag till förslaget om en nationell rekommendation. Hon tycker att barnens perspektiv ofta tappas bort när samhällsplanerare fokuserar på arbetspendling för vuxna, till exempel när det gäller infrastruktur, cykelparkeringar eller underhåll av vägar.
– Målet är att få ner antalet skjutsande föräldrar, och föräldrarnas incitament måste gå hand i hand med infrastrukturen. Det kan till exempel handla om att planera så föräldrar som skjutsar med bil kan lämna sina barn utan att riskera andra barns säkerhet, säger Anna Niska.
Förslaget till en nationell rekommendation är utarbetat inom ramen för ett Vinnovaprojekt, Från ”oskyddad” till ”aktiv” trafikant – skapa nya normer för att främja barns aktiva skoltransporter.
Läs mer om rekommendationen och barnkonsekvensanalysen: Prövning och analys av barnets bästa när det gäller nationell rekommendation för aktiva skolresor – en barnkonsekvensanalys
Kontakt: Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, anna-karin.lindqvist@ltu.se, 0920-49 39 86, Stina Rutberg, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, 0920-49 32 25, Anna Niska, forskningsansvarig för Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, anna.niska@vti.se, 013- 20 40 48
Utdrag ur förslaget på nationell rekommendation för aktiva skoltransporter
Till barn och vårdnadshavare
Vi rekommenderar att barn använder aktiva resor (exempelvis gång eller cykel), året om, helt eller del av väg till och från skolan redan från förskoleklass, bland annat ur miljö och hälsoperspektiv. Detta bör ske på ett säkert sätt tillsammans med en vuxen i ett lärande syfte om trafikmiljön, men kan så småningom ske i sällskap med andra barn eller självständigt utifrån att barnet och vårdnadshavare tillsammans gör en bedömning av barnets förmåga i förhållande till den aktuella trafikmiljön.
Till samhällsaktörer som skolor, väghållare, trafik och samhällsplanerare
Vi rekommenderar att skolor uppmuntrar elever till aktiva och säkra resor till och från skolan. Vi rekommenderar att barns behov samt deras förutsättningar för aktiva säkra skolresor beaktas i:
• Samhällsplanering och behov av tillgänglighet i gång och cykelplaner, planering av nät för gång och cykel, samt vid placering av skolor och andra viktiga målpunkter för barn och ungdomar.
• Beslut om hastighetsgränser i och utanför tätort.
• Beslut om utformning av infrastruktur, där barn färdas aktivt.
• Beslut om kvalitetsnivåer och prioritering avdrift och underhåll av all infrastruktur där barn färdas aktivt.
• Beslut om att upplåta allmän platsmark och gata till attraktiv cykelparkering och rimlig bilparkering, så att de som anländer till fots eller cykel kan göra det på ett trafiksäkert sätt.
Annons
