För Maria Aum Vildvåg är konsten meditativ – en stund då hon kopplar bort intellektet: ”Jag målar känslor, jag målar inifrån och ut”

Maria Aum Vildvåg har aldrig sett sig själv som en konstnär men så hittade hon av en slump Vedic Art. Utan att behöva prestera och leverera målar hon nu för att må bra och för att ge kroppen det där lugnet som den behöver.
– Jag brukar kalla det att jag ”vilar i tomheten” det vill säga att jag inte vet riktigt vad jag tänkt på ibland när jag målar. Tiden har bara gått och hjärnan har fått vila sig en stund på ett meditativt sätt.

Konsten – när hittade du den?
– Ingen blev gladare än jag när jag hittade Vedic Art 2006. Det var på en hälsomässa i Borås och jag gjorde en aurafotografering. Det låg en lapp på bordet; ”Vill du komma igång och måla, utan prestation?”. Jag kände att det ville jag prova på. Första gången var det svårt eftersom jag var fast i att jag måste prestera och att jag hamnade jämte en bildlärare gjorde det inte direkt enklare. När jag kom hem den kvällen var jag helt slut och nästan grät, men jag valde ändå att fortsätta. Läraren läste texter om universum och om livet, det drogs jag till. Det blev helt plötsligt roligt att måla och jag fick till målningar som jag faktiskt tyckte om.

Läs mer om Maria och hennes konst här.

Hur gick du vidare från det?
– Jag gick tre helgkurser och målade mig igenom de 17 principerna som finns i Vedic Art. Det jag tycker om är att det är kopplat till livet och att det ger kunskap om en själv. Jag började utmana mig själv genom måleriet, bland annat genom att gå upp till större duk, det för att expandera och få utlopp för det jag känner, i färgform.

Varför har konsten varit så viktig för dig?
– När man har mycket runt om kring sig är det som en meditation att sitta och pilla på dukarna. Då kan man fokusera på enbart det, allt annat försvinner.

Hur skulle du beskriva din konst?
– Jag målar känslor, jag målar inifrån och ut. Oftast är det abstrakt men ibland kan det dyka upp något som man förstärker, ofta ett djur eller något väsen. Jag vet egentligen aldrig vad det ska bli innan jag börjar måla. Jag tar en färg som jag tycker om just då och sätter igång. Samtidigt går jag in i skaparprocessen, det är då som jag kopplar bort intellektet för en stund. Den stunden kan vara mellan tio minuter, och en halv dag. Måleriet för mig är att sätt att vara. Ibland gör man mycket på duken, speciellt i skaparprocessen och ibland sitter man bara och tittar på den, vänder och vrider för att se vad som vill fram.

– Om jag är inne i en stressig fas i livet, då är det ingen ide att gå till ateljén ens, då tycker jag mer om att ”telefonkludda”. Då sitter jag bara och drar linjer vilket kan vara väldigt skönt. Det kan jag göra till exempel när jag tittar på tv. Även det är meditativt och jag plockar ofta med mig idéer därifrån.

Jag vet att du älskar skogen, hur kommer det sig?
– Det är till stor del därifrån som jag hämtar min inspiration. Där ser jag färger och former – blad, blommor och rötter. Jag älskar att ha struktur i mina tavlor och mycket av materialet kommer från skogen. Jag tar även vad jag har hemma som till exempel silikonspray,  äggskal, sytråd, och glitterlim. Älskar att samla på mig roliga saker att ha på duken.

Missa inte att besöka Marias Facebook.

Prylar på duken alltså – vad mer kan få hamna där?
– Jag var i Indien 2013 och då plockade jag med mig indiska texter som jag tycker om att blanda i. Det är inte alltid som föremålet blir kvar på målningen utan ibland tar jag bara hjälp av allt annat än pensel, till exempel en trasa eller en vattenspruta. Vattensprutan gör att färgen och vattnet rinner, det tycker jag om.

Berätta om din ateljé!
– Den har jag sen fyra år tillbaka i en källarlokal i stan. Jag har provat att ha den hemma men då blir det så mycket annat som stör. När jag kommer till min ateljé känner jag ett lugn och då stänger jag även av mobilen. Men jag tycker mycket om att vara ute och måla också eftersom jag gillar att skvätta och dansa med målningen.

Men nu blir den ny ateljé snart, hur känns det?
– Underbart! Jag kommer att flytta till Öland och Borgholm. Tanken är att jag ska öppna en butik med medvetet miljötänk, både med kläder och prylar. Där ska jag också ha min ateljé och även hålla mina kurser.

Precis, dina kurser, hur ofta håller du dem?
– Jag har hållit kurser parallellt med min heltidsjobb. Det är kvällskurser eftersom det är vad mina elever vill ha. Vi fikar och målar och går igenom två principer åt gången. Får ofta höra att det är den bästa kvällen i veckan.

2014 var ett speciellt år för dig, på vilket sätt?
– Det hände mycket med mitt måleri den sommaren. Jag hade haft det lite trögt med målningen men så blev jag inbjuden till en utställning i en liten lada på Öland. Det var Curt Källmans son Johannes som ställde ut. Jag blev kär i en målning där men åkte hem utan den. Redan på morgonen ringde jag tillbaka och sa att jag ville köpa den, jag hade inte sovit mycket på natten där eftersom jag inte kunde släppa den. När jag satte upp den där jag bodde sa det bara pang, och jag började måla som bara den, jag kom in i ett flow. Innan det hade jag enbart målat med blanka färger och metallic, då började jag med matta färger – ”Källmanfärgerna”, som jag haft ett tag med inte använt. Efter att jag köpt tavlan kom jag igång med de färgerna.

Hur ser resten av 2018 ut?
– Jag kommer att försöka hänga mina tavlor lite överallt, framför allt i min kommande butik i Borgholm.

Fler artiklar >>

NYHETSBREV VILL JAG HA!