Även om beskedet innebar precis allting som kunde gå fel fann Fabian Bolin genuin lycka mitt i cancern. Han insåg att fler borde vilja dela med sig av sin cancerresa och startade War on Cancer.
Våren 2015 började Fabian Bolin plötsligt må väldigt dåligt. Ända sedan han börjat på Handels hade han mer eller mindre vant sig vid att vara trött, och stafettloppet hade fortsatt med jobb på en investmentbank i London och en lovande skådespelarkarriär i Los Angeles. Han misstänkte utbrändhet, sov så mycket det gick, men kunde inte låta bli att känna sig helt förstörd. Innan en resa till Sverige fick han ont i lymfkörtlar, ljumskar och knähålor och väl på flygplatsen höll han på att svimma. Under en promenad med föräldrarna fick han andningssvårigheter, ont i solarplexus och till slut fanns inga fler invändningar mot att åka in till sjukhuset. Två dagar senare fick Fabian beskedet akut lymfatisk leukemi.
Du har beskrivit cancerbeskedet som en lättnad.
– Beskedet om cancern gav en märklig form av avslappning. Jag tänkte att jag skulle dö; att ingen klarar leukemi eftersom det har med blodet att göra. För en gångs skull fanns inga krav och det var ganska skönt. Några sekunder senare fick jag höra att en ung vältränad person som jag har över femtio procents chans att överleva. Plötsligt insåg jag att jag hade planer för karriären och det gjorde mig sjukt förbannad att jag skulle behöva pausa allt. Jag mår som bäst när jag får sysselsätta mig med saker och i det ögonblicket visste jag att jag skulle behöva dela med mig av resan.
Du skrev ett långt inlägg på Facebook som gillades av tjugosjutusen personer och delades av trettontusen.
– Inlägget var mitt sätt att förklara att jag fortfarande hade mycket framför mig och det var riktat till mina vänner. Men i och med det otroliga gensvaret med så många som skrev och tackade mig så började en annan resa. Det var fantastiskt att jag kunde hjälpa människor genom mitt simpla skrivande och jag fick energi av alla som tänkte på mig. Och sedan kommer det sjuka; under den första dosen cellgifter, som pågick i en och en halv månad och som nästan brukar ta kål på människor, kände jag mig starkare än någonsin. Och under den tid som följde, då jag genomgick en mindre intensiv period under ett halvår och därefter en underhållsbehandling, fick bloggen en räckvidd på hundratusen läsare.
Berätta om War on Cancer.
– Har man cancer finns det inte en enda doktor eller terapeut som frågar hur man mår. Människor kastas in i det här med noll fokus på det mentala. För mig var det dubbelt bra att skriva en blogg eftersom jag fick ventilera mig och samtidigt hjälpa andra. Att höra att man hjälper människor och att få deras tacksamhet gör att man helas. Jag blir otroligt lycklig av att känna att jag gjort en annan människa en tjänst. Efterhand föddes idén om att göra något större. War on Cancer blev plattformen där man kan dela med sig av sin cancerresa och där varje röst är unik. Det är ett forum där människor har möjlighet att gå in och läsa om någon med en viss typ av cancer, som liknar ens egen. De som signar upp får instruktioner att skriva för sig själva och det finns ingen press att skriva för andra. Vi uppmuntrar dessutom att man ska skriva på sitt eget språk och vill man översätta finns en knapp med Google Translate.
Hur arbetar ni för att nå ut?
– Vi växer så det knakar och det händer mycket spännande. Nu är vi bjudna till European MedTech Forum i Bryssel där jag ska prata om War on Cancer och min egen cancerresa. Vi är en del av den digitala revolutionen inom sjukvården där patienter börjar tala öppet om sina sjukdomar. För stora läkemedelsbolag har det en otroligt stor påverkan. Om jag som patient plötsligt kan prata högt om bieffekterna på ett företags produkter och det når läkarna att man kräks varje dag av en medicin kommer det leda till att beslutsfattare börjar titta på alternativ.
Vad betyder det att ni är ett social enterprise?
– Vi är en vinstdrivade organisation som skänker bort 50 procent av vad vi tjänar. Genom att vara ett social enterprise kan vi skapa en effektiv verksamhet och med större lätthet knyta till oss kompetens. Många av de vi träffar säger att vi gör exakt det som behövs inom branschen vilket känns väldigt lovande. Vi försöker skapa en rörelse inom sociala medier där vi tillsammans med influencers inom mode, hälsa och fitness leder vägen och sprider budskapet om såväl storytelling-plattformen såväl som våra fantastiska War on Cancer-armband. Vi väljer dock att inte bara fokusera på stora influencers utan vi hoppas att alla människor som bär vårt armband vill hjälpa till och sprida det via sina sociala kanaler. På så sätt kan varenda människa vara med i den här rörelsen och på den punkten är vi unika. Det är helt otroligt hur många människor som har en relation till denna hemska sjukdom och vi har tillsammans med alla som hjälper oss nått ut till miljontals människor. Det finns en otrolig kraft i en samlad rörelse, det är bara att se på alla revolutioner som gjorts genom tiderna. Skillnaden är att vår revolution är digital.
Dessutom börjar nu flera företag bli intresserade av War on Cancer och vi är i ett antal samtal nu med organisationer som vill bli en del av detta. Allt som allt känns det som att vi har en fantastisk möjlighet att skapa något stort här.
Du är castad till två långfilmer och driver War on Cancer på heltid. Samtidigt behandlas du fortfarande för din cancer. Var kommer du att befinna dig framöver?
– Jag flyttade till London under cancern. Den engelske doktorn hade aldrig hört talas om någon som flyttat under sin cancer. Men de hade en annan behandlingsplan och de ville inte riskera att avbryta det jag börjat. Så jag flyttade tillbaka till Stockholm som nu är basen för att få War on Cancer att växa globalt. Men hur länge jag blir här återstår att se.
Läs mer på War on Cancer och Instagram.
Annons
