Förstklassiga utbildningar på både Konstfack och målarskolan i franska Nice. Konstnären Brita Holvid Fastlund har i första hand alltid varit hemkär. I sin ateljé i Mora skapar hon färgsprakande och fantasifulla målningar som sätter såväl naturälskares som djurvänners hjärtan i brand.
Konstnären Brita Holvid Fastlund föddes i Vasastan i Stockholm och den svenska huvudstaden blev även första anhalten i hennes konststudier. Sitt intresse för konst fick Brita redan med modersmjölken, och hon hade flera släktingar som tidigare hade utmärkt sig på den svenska konstkartan. Drömmen om att få studera på Konstfack kom tidigt, mycket tack vare en skolfröken som uppmuntrade.
– Hemifrån fick jag visst stöd, men mina föräldrar tyckte ändå att jag skulle skaffa ett annat yrke eftersom det ansågs svårt att försörja sig som konstnär. Min fröken i skolan var dock uppmuntrande och sa att jag borde söka till Konstfack.
– Min resa började på Nyckelvikskolan, som startades av Carl Malmsten, där jag efter att ha visat upp mina teckningar för självaste rektorn kom in. Året därefter kom jag in på Konstfack – där jag studerade i fyra års tid. Efter det började jag arbeta som bildlärare vilket var ett mångsidigt yrke. Jag slutade dock redan efter ett år eftersom jobbet gav väldigt lite utrymme för mitt eget skapande.
– Istället flyttade jag till Frankrike och gick på målarskola i Nice en tid. Och sedan dess har jag fortsatt att måla även om jag haft andra yrken på sidan om.
På 1970-talet flyttade Brita till Mora. En stad hon sedan dess varit trogen och som betytt mycket för hennes konstnärliga karriär.
– Jag blev snabbt aktiv inom Mora Kulturcentrum och deltog i alla föreningens utställningar. Kort därefter blev jag medlem i Konst runt Siljan, Konst i Dalarna och Konstnärernas Riksorganisation. Det blev verkligen ett uppsving och en bekräftelse på att jag var kvalificerad att lyckas inom konstbranschen.
– Sedan dess har jag fortsatt att ställa ut. Genom Konst runt Siljan, en konstrunda då konstnärer i Siljansbygden öppnar sina ateljéer för allmänheten, kommer jag i kontakt med väldigt många människor. Jag får kontakter och inbjudningar till utställningar på andra orter, vilket jag är tacksam och glad för. De senaste 30 åren har jag varit med på Konst runt Siljan som alltid är ett glädjefyllt arrangemang.
Du inledde din konstnärliga bana med att måla i akvarell. Men idag målar du nästan uteslutande i olja?
– Ja, det stämmer att jag först målade i akvarell. Det var lättvindigt och krävde inte så stora ytor. Men så en dag testade jag att måla i olja vilket verkligen tilltalade mig. Olja passar mitt sätt att måla, med flera tunna lager. Eftersom färgen torkar långsamt kan jag utnyttja den ännu inte torra ytan när jag lägger på ett nytt lager färg.
– Jag brukar alltid utgå från ett mörksvart lager på duken för att sen lägga på ljusare och ljusare färgnyanser. Oftast blir det sju eller åtta lager. Till en början målade jag modeller eller stilleben, men när jag flyttade till Dalarna 1977 öppnade sig en helt ny värld av motiv. Det känns mest naturligt att måla det jag inspireras av, vilket miljön här i Dalarna gör.
I dina vackra målningar kan betraktaren se fantasilandskap, natur och ofta även katter. Berätta mer om dina inspirationskällor.
– Jag har alltid fascinerats av hus och landskap. De små byarnas hus har så vackra proportioner och den faluröda färgen lyser varmt. Jag inspireras även mycket av min trädgård, och alla dess former och färger. Jag sitter sällan ute och målar eftersom jag tycker det är opraktiskt, både med ljuset som flyttar sig och med de stackars insekter som fastnar i färgen. Jag gillar att måla på mitt eget sätt och på valfri tid på dygnet. Först gör jag en blyertsskiss som jag ibland färglägger. Jag målar inte gärna efter foto. Att måla efter en skiss ger mer utrymme för fantasin, jag kan lägga till och dra ifrån som jag vill.
– Jag försöker ständigt att hitta nya vägar i mitt måleri och mina fantasilandskap är ett resultat av detta. Dessa målningar är mycket roliga att göra och de är något som folk verkligen tycker om och uppskattar.
– Katter är något annat som jag alltid varit förtjust i och som familjen haft sedan vi flyttade till Mora. En av utställningarna som jag var med på hade tema porträtt, och det var då jag kom på idén att göra kattporträtt. För att få inspiration tittade jag i en utställningskatalog som handlade om stilleben. Där hittade jag en bankettmålning med en kvinna som, tillsammans med en man, sitter vid ett uppdukat bord. På bordet finns även en stekt fågel som jag började måla av. Gestalterna gjorde jag om till katter men jag behöll den känsla som återfinns i ålderdomliga målningar. Att försöka måla som de gamla mästarna är en utmaning och ett spännande äventyr.
Du har din ateljé tillika utställningslokal i en timmerstuga?
– Ja, i en timmerstuga på min tomt. Därifrån har jag också full uppsikt över min vackra trädgård, och på somrarna brukar jag sitta med öppen dörr för att njuta av värmen, ljus och doft. Ateljén är inte särskilt stor. Under Konst i Siljan kommer det mycket folk och ibland blir det trångt. Då kan de som vill flanera i trädgården, vilket brukar vara uppskattat. Jag tar även emot spontanbesök under större delen av året.
Och när du inte är i din ateljé så är du ofta med på utställningar runt om i landet. Berätta.
– Jag tycker det är fantastiskt roligt med utställningar. Under 2017 var jag med vid sju utställningstillfällen och tanken är att jag ska ta det lite lugnare under 2018, inte minst eftersom jag behöver fokusera på att måla och bygga upp mitt lager.
– De flesta av utställningarna jag deltar i är i Sverige, men jag har även varit och ställt ut i holländska Rotterdam vid ett tillfälle. Då hade jag med mig parafraser på kända holländska målningar, där personerna hade gjorts om till katter. Det blev väldigt populärt och lyckat.
– Anledningen till att jag mestadels håller mig till Sverige är att jag, för 35 år sedan, frågade en man i Exportrådet hur jag skulle förhålla mig till utställningar i utlandet. Han svarade: ”har du verkligen mättat den svenska marknaden?”. Det var en fråga som jag naturligtvis inte kunde svara ja på, och jag insåg att jag inte behövde resa särskilt långt för att hitta både min trogna publik och välkomna en ny publik.
Berätta om den fantastiska respons som dina målningar har fått runt om i landet.
– Överlag upplever folk min konst som glädjefylld, rolig och till och med något man kan skratta åt. Det finns en humor i det jag målar och många uppskattar mina färgval och lystern i de starka, intensiva färgerna. Folk är väldigt generösa med att ge mig beröm, och jag får ofta positiv kritik.
– Drivkraften i mitt måleri är den feedback jag får av publiken. Konstnärsyrket är stundtals ett ensamt arbete, och då har den positiva respons jag får en mycket stor betydelse för mig.
Brita Holvid Fastlund kommer under 2018 att lägga stort fokus på sitt måleri. Några utställningar kommer hon ändå att medverka i, bland annat på den återkommande ”Konst runt Siljan-utställningen” som hålls under Kristi himmelsfärdshelgen. Dessutom håller Brita som vanligt öppet i sin ateljé för dem som vill titta på hennes målningar eller känner sig sugna på konstrelaterade diskussioner.
Läs mer om Brita Holvid Fastlund och se fler målningar på Svenska Konstnärers hemsida.
Följ Brita på Facebook och/eller på Instagram.