Omslagsbild: ”Livet”, encaustic art 21 x 15 cm.
Hon föddes i nederländska Amsterdam men har sedan 16 år bott i Sverige. Loes Jurriaans väg till konstnärskapet gick via arbete som lärare och zonterapeut i ”tulpanernas land” till konstkurser i akryl – som sedermera ledde fram till hennes stora passion…
– Idag ägnar jag mig nästan enbart åt encaustic art. Jag älskar friheten och att slippa linjerna som kan vara väldigt begränsande.
Som konstnär och utställare är Loes Jurriaans kräsen. För att hon ska ställa ut sina verk måste känslan och energierna i utställningslokalen kännas helt rätt. Under 2018 ser hon fram emot att få tillbringa tid i sin ateljé bland bivax, strykjärn och meditativ atmosfär. Under 2019 väntar sedan en praktfull utställning i Odensbacken, i närheten av Örebro.
Loes Jurriaans föddes i Amsterdam – men större delen av hennes uppväxt bodde familjen i Castricum. Redan som barn var Loes konstintresserad men efter avslutad gymnasieexamen valde hon att avvakta med sitt eget konstnärskap och blev istället lärare på en grundskola.
– Det var en jobbig tid och värst var det att se att så många barn blev mobbade. Jag lyckades ändå nå fram till eleverna och fick dem så småningom att vara snällare mot varandra – vilket gav positiva resultat både stämningsmässigt och betygsmässigt. Jag minns att jag då funderade på att bli konstnärlig terapeut där jag genom musik, meditation och måleri skulle få människor att må bättre.
Kort därefter drabbades dock Loes bror av cancer i levern, vilket vände upp och ner på hela familjens tillvaro. Loes vägrade ge upp hoppet om sin bror och ville göra det hon kunde för att han skulle bli bättre.
– Jag läste en bok om zonterapi och lärde mig på så sätt grunderna. Kunskaper jag sedan använde för att min bror skulle må bra igen. Det hjälpte honom första tiden tack vare den avslappning, uppmärksamhet och lindring som zonterapi ger, men till slut besegrade cancern honom och han dog vilket var både tragiskt och traumatiskt.
– Zonterapin hade dock visat sig vara värdefull och var något jag ville satsa vidare på. Därför utbildade jag mig till zonterapeut inom fot- hand och öron och startade så småningom min egen praktik. Främst utförde jag zonterapi och lymfdränage – vilket är en mjuk massage på lymfbanorna och som har helande effekter på många svårt sjuka människor, men även dem som har mindre krämpor som exempelvis muskelproblem. På min praktik erbjöd jag även klienterna reikihealing.
Är arbetet som zonterapeut något du fortsatte med även efter flytten till Sverige?
– Jag har alltid tyckt att det varit roligt att hjälpa och arbeta med människor, men det var samtidigt väldigt energikrävande. Efter flytten till Sverige kände jag att det fick vara nog med jobbet som terapeut och att jag istället ville göra något annat i livet.
Och det var då konsten gjorde entré?
– Som barn och ungdom ritade jag mycket men hade lagt det åt sidan när jag själv fick barn. 1987 gick jag flera kurser hos en nederländsk konstnär där jag lärde mig teknikerna akvarell och olja. När jag senare flyttade till Sverige övergav jag helt blyerts och krita, och ersatte dem med akvarell och olja. Jag gick en kurs i akrylmåleri vilket gav mersmak.
– Efter att under fyra års tid ha gått flera kurser hos en konstnär, som inspirerade mig mycket, lärde jag mig att våga vara fri och testa vingarna inom konstnärskapet. Han sa ”att jag hade barnet inom mig” och att jag visade det genom mitt målande som kom direkt från hjärtat.
Men idag har du, i stort sett, övergett oljemåleriet. Berätta.
– Ja, nu ägnar jag största delen av min tid åt bivax och strykjärn. Encaustic art som det heter är något som jag verkligen har kunnat identifiera mig med.
– Jag brukar börja med att meditera så att jag kommer in i- och kan följa min egen energi. Utifrån den väljer jag sedan färger… Visst händer det att jag målar medvetna motiv men störst glädje känner jag när jag följer min själ och kan överraska mig själv.
– Naturen är min största inspirationskälla, vilket syns i det som kommer fram i målningarna, där många är abstrakta men samtidigt innehåller igenkännande motiv. Något som medför att människor ser olika saker som ibland dykt upp utan att jag själv varit medveten om dem. Jag ser dessa saker som små presenter som jag får.
Är det några särskilda detaljer i naturen som du inspireras extra mycket av?
– Oj, det är mycket. Träd som blommar, atmosfären i skogen, havet och stranden – men även en himmel med moln kan vara inspirerande. Jag är egentligen ingen människomålare men kan ändå uppskatta den energi som samspelet mellan två människor ger.
– Förutom naturen är även musiken en källa till inspiration. Jag och min man sjunger och han har skrivit några låtar som vi framför tillsammans, samtidigt som han spelar gitarr. Jag har även spelat nyckelharpa under sju års tid. Precis som konsten så skapar musiken bilder och väcker minnen hos människor.
Berätta om ateljén där du skapar dina fantastiska målningar.
– Min ateljé är inte jättestor, men den rymmer både mig själv och de kursdeltagare som jag med jämna mellanrum tar emot. Där finns en härlig pall och min ”encaustic-platta” som jag använder vid mitt skapande. Ett antal av mina tavlor pryder väggarna och golvet är röd-orangeaktigt.
– I ateljén finns även ett speciellt bord enbart för encaustic art, där mitt bivax ligger.
Och det är i ateljén som du håller dina kurser?
– Ja, och jag finns tillgänglig för kurser nästan när som helst – förutom när jag är på besök i Holland. På mina kurser ingår allt i priset och deltagarna får måla hur mycket de vill och själva välja storlek på målningarna.
– Deltagarnas erfarenhet av måleri brukar variera och jag brukar försöka lära dem att måla från hjärtat. Min stil är inte att måla av ett fotografi utan vill att deltagarna, likt en blomma som öppnar sig, ska hitta sin egen stil och sitt eget uttryckssätt. Därför tar jag vid kurstillfällena även ner mina egna målningar från väggarna, så att de inte påverkar deltagarnas fantasi.
– Man kan boka mig gruppvis och företag kan göra kursen som en typ av teambuilding där de umgås och utvecklas tillsammans. Då ingår allt material och all mat – hela dagen blir som en utflykt.
Loes Jurrians har vid 12 tillfällen ställt ut på olika håll i Nederländerna och då blivit kritikerrosad. I Sverige har hon ställt ut i Askersund och flertalet gånger i samband med den årliga konstrundan:
– Jag får väldigt många besökare i mitt galleri under konstrundorna, och de ger nästan uteslutande positiv kritik, vilket gör mig lycklig. Det är fantastiskt att människor är så entusiastiska och gillar min konst, men ännu viktigare för mig är att jag märker hur min konst ger folk lugn, glädje eller energi.
– Två utställningar som jag minns tillbaka på med värme är när jag ställde ut i Rånnesta och Askersund. I Rånnesta ställde jag ut i en byggnad som låg i ett naturreservat. Förutom att miljön var fantastisk så hade jag även mycket utrymme att hänga mina målningar på, då både akryl och encaustic art. Utställningen var både välbesökt och uppskattad.
– I Askersund hade jag en separatutställning i en affär som säljer ekologiska produkter. Jag och min man fick inleda vernissagen med en konsert och glädjande nog fick jag sålt flera av mina målningar.
Har du något speciellt inplanerat för 2018?
– Jag har ännu inget speciellt inbokat. Troligen blir det en utställning i Odensbacken under 2019. Eftersom jag är kräsen är det viktigt för mig att gilla utställningsutrymmet och lokalen. Jag kommer naturligtvis även att ägna mycket tid åt att måla i min ateljé och även åt min kursverksamhet.
För mer information om kurser och konstnären – skicka ett mejl till swedenloes@gmail.com eller ring på 073-026 04 88.
Annons
