Möten med vanliga och ovanliga människor. Mats Haldosén har under sitt yrkesliv träffat tusentals människor, bland dem både Michail Gorbatjov och Olof Palme – något han nu använder och inspireras av i sitt skrivande.

Tänk dig att kunna se tillbaka på ett liv fyllt med inspirerande möten. Tänk att sen kunna använda alla dessa möten som inspiration till sina böcker. Det är just precis vad Mats Haldosén gör. Han har träffat inte mindre än tre legendariska statsöverhuvuden. Han minns särskilt mötet med före detta Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov. Mötet mellan de två ägde rum 2004 – när Mats arbetade som projektledare för ABF, med demokratiprojektet Open Power 1998-2006. Det ögonblicket har etsat sig fast och Mats minns särskilt hur oerhört trevlig den forne presidenten var. Han minns även hur tydlig den karismatiske mannens filosofi var.

– Det lyste om honom när han satte igång, det var som prästen i kyrkan. Han var väldigt trevlig, det var en upplevelse att träffa honom! Jag frågar mig ibland hur det har kommit sig att jag fått träffa sådana här personligheter, det finns nog en mening i livet, det var det jag skulle göra.

April 2004. Intervju med dåvarande sovjetledaren Michail Gorbatjov om hur han såg på det av Palmekommissionen förordade begreppet ”Gemensam säkerhet för gemensam överlevnad”, något Gorbatjov till fullo instämde helt i och utvecklade utifrån 80-talets då aktuella relationer mellan Sovjetunionen och USA. En intervju som senare låg till grund för en trebtygsuppsats i stasvetenskap vid Stockholms universitet. Finns att läsa digitalt via Härjedalens kommuns bibliotek. Foto: Lena Andersson, Stockholms arbetarekommun

Under senare delen av skolåren började Mats rita rader och genom kontakten med sin farfars kusin, det stora oraklet Greta Werner tändes gnistan på allvar för Mats. Greta var över 90 år när Mats påbörjade arbetet med vad som fem år senare, 1991, skulle mynna ut i hans debutbok ”Älskade Sveg – samtal med Greta Werner” – och boken blev en succé.

Mats Debutbok, som kom ut 1991.

–Den sålde slut och det vart ju bingo, då fick jag blodad tand. Kopplingen mellan dåtid och utvecklingen till idag, jag kände att här är jag något på spåret. Människors berättelser är av största vikt, därför fascinerade det mig.

Mats refererar till en annan Svegbördig författare som inspirerat honom, Henning Mankell, som en gång sa att människors berättelser ska man luta sig till. Utan dem är vi ingenting. En sanning som Mats skriver under på.

Detta är också den sanning som ligger till grund för Mats bok ”Härjedalingarna, sjukvården och hälsoarbetet : 90 år med Svegs lasarett 1924-2014.

– Jag har alltid varit intresserad av sjukvård, i unga år drömde jag om att bli läkare, men så blev det icke, jag rörde mig mer i riktning mot det samhälleliga och skrivandet, men intresset för just sjukvården har alltid funnits kvar.

Mats, som är född och uppvuxen i Sveg i Härjedalen har genom livet prövat på olika former av sysselsättning, men med en gemensam nämnare.

– Mötet med människor i olika sammanhang och yrken som jag har upplevt genom åren är det centrala.  Det är det personliga mötet som man har med människor som är av stor betydelse.

Intresset för lokalhistoria startade redan i skolåren, med en stor släkt full av berättare som tog med sig berättelser från förr i tiden som han fängslades av.

– Det många idag glömmer bort är att man behöver historien och kunskapen om hur det en gång har varit för att förstå sin samtid. Det har ju inte alltid varit såhär.

Väl tillbaka i Sveg efter många år i Stockholm, funderade Mats återigen på sjukvården.

– Jag hade längre grunnat på det eftersom det inte fanns något skrivet i den här omfattningen. Då började jag göra intervjuer och då upptäckte jag avsaknaden i litteraturväg inom det här området. Jag hade material och det växte faktiskt fram pö om pö tills jag tog tag i det.

”Härjedalingarna, sjukvården och hälsoarbetet – 90 år med Svegs lasarett, sjukhus och hälsocentral 1924-2014” är en skickligt skriven bok rik på fotografier och en mängd berättelser om spännande livsöden med färgstarka vittnesmål, tragik, stor portion humor och engagerad personal och befolkning som gått en lång kamp till mötes för att med näbbar och klor bevara en sjukvård som under decennier gradvis blivit föremål för nedskärningar och genomgripande omorganisationer. Genom att låta människor med olika roller få göra sin röst hörd skapar författaren en helhet av människors upplevelser av sjukvården i Härjedalen.

Boken tog fyra år att skriva och kom ut 2015 på Jengel Förlag, ett förlag som specialiserar sig på så kallad Jemtlandica, litteratur av eller om jämtar och härjedalingar. Boken är en exposé som rör sig över hela 90 år av den härjedalska sjukvården, och utvecklingen beskrivs kronologiskt utifrån de personliga berättelserna.

Boken har fått goda recensioner och sålt bra, särskilt uppe i de norra delarna av vårt land. Men egentligen kan man säga att boken belyser ett område som gäller för all glesbygd i vårt land. Det är en viktig bok, särskilt under ett valår som detta när vårdfrågan är en av de viktigaste på agendan.

– Det är oerhört viktigt att politikerna satsar på en väl utbyggd primärvård och kärnan i detta är att det tillsätts resurser. Man måste försöka bibehålla en hög vårdkvalitet. Det står högt på dagordningen. Människor måste känna sig trygga.

Så här såg en kvinnlig sjuksal ut på länslasarettet i Sveg 1929/1930. På den här tiden och fram till sextiotalet var kvinnliga och manliga patienter åtskillda avdelningsvis.
Foto genom Inger Agdahl, Svegs dåvarande sjukhusadministration

Det är 18 mil mellan Sveg och Östersund, och det krävs att ambulans eller helikopter snabbt kan finnas på plats och transportera. I en glesbygd med långa avstånd till större sjukhus blir det extra tydligt hur sårbar centraliseringen kan vara.

– Man har reducerat sjukvårdsverksamheten kraftigt under årens lopp, kartan ser helt annorlunda ut idag än på till exempel 70-talet. Det gäller nu att satsa på en hög nivå på primärvården så folk ska kunna känna att de får den vård de behöver.

Mats tror starkt på att i det stora finns det lilla och – tvärtom – i det lilla finns det stora, där mycket hänger samman i ett holistiskt perspektiv. Allt sammanfaller, om man ska förklara ett fenomen eller en händelseutveckling i lilla Sveg finns det gemensamma nämnare för vad som händer i det större perspektivet, till exempel när det kommer till konflikter mellan människor, allt är fenomen med gemensamma nämnare. Försöker man förstå det där så är det inte alldeles olika, de här två världarna.

– Jag har en fil kand i statsvetenskap från Stockholms universitet och i samband med studierna vände jag blicken mer och mer ut i världen, mot internationella relationer.

1982 intervjuade han Finlands president Mauno Koivisto, och samma år fick han genom sitt frilansarbete inom A-pressen även träffa Olof Palme.

Maj 1982. Mats Haldosén intervjuar Olof Palme om rapporten ”Gemensam säkerhet för gemensam överlevnad” i kärnvapenåldern. En rapport som presenterades i juni 1982 av den internationellt sammansatta kommissionen (ICDSI) för nedrustnings- och säkerhetsfrågor. En fullt ut enig kommission om att något sådant som seger i ett kärnvapenkrig är inte möjligt. Ett totalt kärnvapenkrig skulle innebära en ohygglig förstörelse och kanske till att arten människa helt utplånas. Foto: A-pressen

Mats rekryterades som projektledare till ABF Stockholm 1996 för att sy ihop Östersjökonferensen, ”Baltic Sea Forum” 1998, där ett tiotal länder deltog och samarbetade på folkbildningsområdet.

– Även inom folkbildningen såg jag vikten av människors berättelser och erfarenheter, av att tillsammans skaffa sig kunskap.

Du har ett unikt cv med inte mindre än tre statsledarmöten. Kommer det att bli en bok om detta månne?

– Bra fråga, jag har gått och grunnat på det. Nu är jag fyllda 65, men jag känner mig som 45, och det är roligt att vara till även om man tillhör elitserien, skrattar Mats.

Och varför inte? Mats har mängder med dagböcker från den här tiden, och en hel del brevväxling som följd efter sitt första personliga möte med Palme.

– Nu sitter jag på en Monark och cyklar dagligen omkring i Sveg, det är en frihet, att vandra längs stigarna upp för bergen och då kommer de tillbaka! Alla minnena, allt man varit med om dyker upp. Hjärnan börjar summera! Det är en sorts insamlingsfas kan man säga.

Så vi kan förhoppningsvis vänta oss en ny bok av Mats, om den spännande tiden, han ska bara cykla färdigt först!

Avslutningsvis hänvisar Mats till ett föredrag på Kista Bibliotek där tidigare utrikesminister Sten Andersson sa något som fastnade om att politik är relation mellan människor.

– Samtalet med människor är nummer ett. Det borde en och annan politiker idag ta till sig.

Samtalet med medborgare är det viktiga.

Detta starka budskap som genomsyrar Mats Haldoséns livsgärning präglar även hans bok,  Härjedalingarna, sjukvården och hälsoarbetet : 90 år med Svegs lasarett 1924-2014”.

Boken är utgiven på Jengel förlag men kan också beställas direkt från författaren via mats.haldosen@gmail.com. Då får du den signerad eller efter önskemål om särskild dedikation. Bokens pris är 279 kr inklusive postleverans.