Hanan Al-Rikabis konst har under de senaste åren synts i ett antal konst- och film-sammanhang där hon bland annat skildrat människor på flykt. Hon var den enda tillfrågade konstnären under A Million Stories i Malmö och Malmö Kvinnofilmfestival – en kontrast till att konstnären länge tvingades gömma undan sin konst.

– Konsten är som att jag fått ett extra liv, säger Hanan Al-Rikabi.

 

Du arbetar just nu på ett nytt stort projekt om människor som varit på flykt från sitt hemland. Hur beskriver du ditt konstnärliga uttryck?

– För mig är det viktigt att kunna uttrycka känslor i min konst. Jag har mycket känslor i det jag gör och det är också vad som ofta når fram till människor som ser min kost. Nyligen, under ett projekt i Malmö, avbildade jag tretton personer och varje person hade ett unikt ansiktsuttryck.

– Som konstnär kan mitt uttryck kan vara ganska varierat; jag kan måla impressionistiskt, surrealistisk eller realistiskt. Jag är inte alls religös men religösa motiv har påverkat mitt sätt att måla sedan barndomen. Jag gör också porträtt vid beställningar – uttrycket beror på motivet.

Hanan Al-Rikabi

Vad mer än ansikten använder du för att skapa känslor?

– Ofta är det ansikte och kropp som skapar känslor och rörelse i tavlan. I mina motiv förekommer ofta kvinnor från mitt hemland som råkat ut för något dåligt eller som upplever något spännande. Det är olika händelser ur kvinnors liv – om hopp och om att få kämpa. Mina tavlor har även specifika detaljer som berättar; det kan vara en tavla genom en tavla eller en bok i en tavla.

Du har haft en lång väg för att nå fram till det konstnärskap du har idag. Du öppnade bland annat ett framgångsrikt skrädderi. Berätta.

– Jag har alltid hittat sätt att måla, även då jag inte hade de möjligheter jag har idag. När jag växte upp i Irak började det med att jag målade på väggarna hemma, men min pappa målade över det. Mamma hjälpte mig att få börja måla på mosaik, men jag har alltid fått gömma min konst som om det vore någonting pinsamt. När jag skulle studera så hade jag inte möjlighet att läsa konst, istället utbildade jag mig inom textil, mode och design.

– Jag kom till Sverige 1991 på grund av Irak och Kuwaits krig. Vi fick inte stanna i Jordanien och flyttade hit med min före detta man. När jag kom till Sverige tänkte jag att jag skulle söka till Konsthögskolan, men min man var inte bättre än min pappa. Jag har också fyra barn, så därför lät jag konsten vänta. Istället öppnade jag skrädderi och började sy kläder. I det område där jag bodde fanns många kvinnor som behövde hjälp med att sy om kläder – det kunde var för korta ärmar eller något som var för urringat.

– Vi flyttade sedan till Malmö och Rosengård för att vara nära min syster. Där öppnade jag skrädderi och kunderna var enbart invandrare. Jag började sy klänningar, blev omskriven i tidningen och kunderna började komma från hela Malmö. Men till slut blev det för mycket och jag stängde.

Se mer konst av Hanan Al-Rikabi

Vad fick dig att börja visa din konst?

– Jag pluggade till undersköterska men insåg att det inte var rätt. Jag skiljde mig och började fokusera på det jag älskar – konsten. Då kände jag mig fri. För mig har måleriet varit ett komplex och jag har inte velat visa upp min konst. Men för två år sedan tog min dotter bilder på min konst och kontaktade kontakta gallerier i Malmö. De tyckte att min konst var relevant och borde synas. Tavlor som jag gömt undan plockades fram och responsen var fantastisk.

– Det var en otrolig känsla att få en sådan fin reaktion. De som såg min konst gav sig tid att titta och utläsa någonting i den. Och det stämmer att det alltid finns någonting bakom tavlorna.

Vad ser du i framtiden med din konst?

– Nu lägger jag all min energi på konsten. Den hjälper mig jättemycket, ger mig bättre självkänsla och får mig att njuta av livet. I och med att jag mött folk som vill köpa min konst och vill att jag ska ställa ut så vågar jag tro på det. Att A Million Stories i Malmö och Malmö kvinnofilmfestival kontaktade mig som enda konstnär var också stort.

 

Se mer konst av Hanan Al-Rikabi

Hur stor skulle du säga att konsten är för dig?

– Konsten är som att jag fått ett extra liv. Det finns det vanliga livet där man äter, sover, studerar och arbetar – och så finns det konsten som är någonting extra utöver detta. Det är att leva två liv samtidigt. Läs mer om Hanan Al-Rikabi här

 

Hanan Al-Rakabi är just nu aktuell med följande utställning:

Haningesalongen
En jurybedömd utställning för konstnärer i Haninge där årets tema är Haninge i världen, världen i Haninge. I årets salong medverkar Aleksander Kiskonen, Alireza Rahimi, Anna Sakura Larsson, Ann-Charlotte Silvikko, Anton Westerlund, Bo Bergstrand, Chang Im Ohlsson, Emilio Silva, Eva-Karin Lindén, Eva Centergren, Gunilla Frändfors- Lindgren, Gösta Engström, Hanan Alrakabi, Jenny Törngren, Johanna Rosendahl, Kevin Beskow, Lars-Ove Bernhager, Michael Lindström, Monica Svahn-Strandh, Mustafa Ansari, Nathalie Eriksson, Ragnhild Blomdahl, Sofie Cedstedt, Therese Persson och Valeria Acevedo-Wänefors.
Utställningen pågår: 8 december 2018 – 26 januari 2019

ÖPPETTIDER I KONSTHALLEN
mån–tors 9 –19, fre 9 –18, lör 11–16 (tom 29/12) och sön 12–16 (tom 16/12). Stängt: 23/12–26/12, 30/12–1/1, 6/1. Begränsade öppettider: 11–1629/12, 5/1. Öppet lördagar from 5/1, söndagar from 20/1.