Mikael Zetterqvist är singer-songwritern som vill väcka känslor hos sina lyssnare. Med den nya singeln ”Wasteland” tar han med oss på en metaforisk resa – mot friheten och framtiden.
– Jag vill att lyssnarna ska kunna vara sina egna sagoberättare i mötet med mina låtar.
Hur blev du Orion White?
– Jag är en singer-songwriter med bas i Stockholm, som tog musikskapandet vidare genom en utbildning på Kulturama. Men jag har skrivit min egen musik sedan jag var 14. Jag skriver mestadels texter och sångmelodier. Tidigare skrev jag hela musiken själv, men nuförtiden gör jag mest topplines.
Beskriv dig själv med tre ord!
– Impulsiv, envis, och känslo … känslig? Känslofull? Det är nog en mix av båda! Haha.
Varför musikbranschen?
– Jag älskar att skriva musik, att få släppa mina känslouttryck för människor att ta del av. Det är alldeles fantastiskt att folk tar sig tid och lyssnar på de berättelser jag ger liv till genom mina låtar. Kan jag få dem att rysa eller gråta, minnas tillbaka till ett nostalgiskt ögonblick eller känna glädje tack vare mina låtar – då har jag nått något ultimat med mitt skapande. Att lyckas få människor att verkligen känna något med musik är enligt mig bland det största man kanuppnå.
Berätta om nya skivan? vad handlar den om?
– Det är en singelskiva med två låtar – ”Wasteland” och ”Oblivion”. De är rätt gamla, jag började skriva på dem för ungefär tre år sedan, men de har hamnat på hyllan fram tills nu. Jag fick ”Wasteland”som ett track, från en vän som gjorde det som projekt för en utbildning han gick. Det var helt makalöst. När lyssnade på det fick jag som en inre tavla av en öken och ett hav och med den kom en vilja att skapa en sorts metaforisk berättelse. Havet är en symbol för frihet postitiva saker, men under ytan döljer sig rädslor och djup. Ett mörker i det okända. Låten representerar övergången mot friheten och framtiden.
Så – från en öken i ett instängt förflutet, mot en positiv frihet med framtidshavet som öppnar sig?
– Precis! Jag tycker att det är jättekul att du frågar om min musik, den är så härlig att prata om på det här sättet. Men jag brukar inte vilja ge bort för mycket av mina inre bilder, för jag vill att lyssnarna ska kunna vara sina egna sagoberättare i mötet med mina låtar. De ska få skapa sig sina egna tavlor I tankarna.
Hur har responsen varit hittills?
– Det var i förra veckan singeln släpptes, så jag inväntar ännu recensionerna. Men det gläder mig mycket att jag redan hunnit beröra några få på vägen. Om det så är fem eller 500 så är det en fin insikt att redan ha nått ut.
Vad önskar du dig med framgången?
– I början av mitt skapande drömde jag mycket mer och jobbade på ett väldigt målmedvetet sätt. Men jag märkte snabbt att det fick mig att må dåligt, jag kände stark prestationsångest och det blev en stress i att alltid producera och försöka nå upp till någon toppnivå. Nuförtiden fokuserar jag istället på njutningen i mitt skapande, att jag älskar att hålla på med det här. Jag ställer inga krav på att ge ut nya låtar inom en viss tidsram, utan jag känner efter – släpper iväg något när det känns bra. Skrivandet får vara i fokus och sedan hamnar det där det hamnar. Jag producerar i min egen takt och låter det ta den tid jag behöver.
Vem skulle du vilja göra ett musiksamarbete med och varför?
– Oj! Ja! Jag har en låtskrivare jag alltid velat samarbeta med. Min musik är väldigt melankolisk och dramatisk på många sätt, men den är ju definitivt pop. Pop är något jag älskar och Ryan Tedder, låtskrivare till ”Halo” och sångare i One Republic, vore en riktig dröm att samarbeta med.
– Men jag tror att det handlar mer om personlig kemi än att få jobba med STORA artister. Det är något väldigt naket med att skapa tillsammans. De stora världsartisterna är kanske inte så stora för mig, utan enbart tack vare den image världen har gett dem. Man kan lätt känna sig utelämnad och skör, när man blottar de känslor man gett liv till genom sin musik. Det är kanske lite av den gamla drömmen som hänger kvar ändå, att i framtiden verkligen matcha i kemin med någon så att vi tillsammans kan skapa något helt otroligt som det slår gnistor om.
Är siktet internationellt?
– Det är skithäftigt att tänka på världsscenen och redan märka att människor, om än i liten skala, hittat till mina låtar från andra kontinenter, som USA och Kina. Det är klart jag hoppas att en dag ha berört människor från andra delar av världen, så att de känner en önskan att jag ska komma dit och spela för dem.
Hur är det med scenskräcken?
– För några år sedan var den extrem, men jag har lyckats behärska den med tiden. Det är två typer av prestation som skall tas emot och värderas, när man både sjunger och är sin egen låtskrivare. Självklart är nerverna på spänn kring hur publiken kommer att reagera på något så personligt. Men om man jämför idag med hur det var då, ska man verkligen ge mig cred – det är en enorm skillnad.
Vad händer härnäst? Har du några sommarplaner?
– Jag har haft en ganska köttig period i och med singelsläppet, så jag ser fram emot att få ta det lite lugnare. Jag har inte så mycket planerat ännu, inga gig alls faktiskt. I juni blir det att gå in i studion igen, men resten av sommaren tar jag lite som den kommer.
Lyssna ”Wasteland” här!
Lyssna på ”Oblivion” här!
