Omslagsbild: ”Flickan med mössa”, oljemålning, 60 x 60 cm.
Med Frida Kahlo som förebild vill Krista Näslund skapa bilder med hjälp av humor och de evigt mänskliga tankarna. Hennes vävar finns både i Piteå och i Skellefteå men det var i Sundbyberg väster om Stockholm som arbetet med textil och vävnad tog fart på riktigt. Idag är det främst hennes oljemålningar som väcker stor beundran.
I ett funkishus i Skelleftehamn har Krista Näslund sin ateljé. Det är där hon skapar sin magi med penseln. Lyckligast är hon när hon får arbeta med händerna, något som hon har gjort i stort sett hela sitt vuxna liv.
– Att jag målar som jag gör är på grund av den textila bakgrund som jag har.
Berätta mer om din bakgrund?
– Jag är född i Boden 1949 som äldst i en syskonskara på tre. Jag var fem år när familjen flyttade till nordvästra Stockholm, till Polhem mellan Kallhäll och Jakobsberg. Efter att jag tagit realexamen 1966 gick jag ett år sömnad och väv i Sundbyberg. Det blev också en ettårig vävutbildning i Sandviken. Jag började sen på Medborgarskolans Konstskola i Stockholm vilket var en grund för att söka sig vidare till högre studier. Den utbildningen jag gick var på ett år. Vi tecknade mycket efter modell. Modellen låg då på en madrass. Jag hade precis börjat använda oljefärg och min lärare som jag hade då gick runt och morrade och skrek att jag borde slänga skiten och att det såg förfärligt ut. Han tyckte till och med att jag skulle bränna upp det. Det ledde till att jag, som känslig 18-åring, slutade helt med måleriet och istället la krutet på teckning och textilier. Det var också vid den här tiden som jag regelbundet började gå till Moderna Museet för att inhämta inspiration.
– På grund av min bakgrund och min uppväxt så är jag idag ganska tyst och tillbakadragen. För att förbättra situationen har jag gått hos en terapeut under sju års tid. Det har blivit bättre med tiden och jag har även mina fyra barn och tre barnbarn att tacka för stöttning och för att jag idag mår bra.
Kan du beskriva din konst?
– Jag målar i olja och vill skapa bilder med humor och de evigt mänskliga tankarna. Jag har tidigare jobbat mycket med textil och tryck och 1992 vävde jag en bild som kallas ”Luciakungen” när en av mina tre söner ville vara lucia på dagis. Den föreställer en liten pojke med en ljuskrona, rött midjeband och äpple och ljus i händerna. År 2012 köpte Piteå kommun en väv som heter ”Evigheten”. Den finns på BUP. Den var en av de sista bildvävarna som jag gjorde, i slutet av 90-talet. Den är på vit botten och föreställer tulpaner, en del öppna, där människan föds och fortsätter på vägen mot ljuset som är en vagga med en gul cirkel. ”Årstiderna” var fyra tryck som såldes till Stadskyrkan i Skellefteå. 1997 gick jag Edelviks konstlinje i ett år. De hade textil och keramik men även bild, det var då som jag äntligen började måla på riktigt.
Hur var utbildningen?
– Det fick mig att gå vidare. Det var 2000-2002 som jag började måla akvarell då jag gick på Solviks konstlinje. Det var under första året som jag målade interiörer, 50-talsmöbler, och under andra årets slututställning hade jag murar från Gotland som tema. De två åren var en underbar period i mitt liv.
– Jag målar det jag känner eller tänker en längre tid på. Många som träffar mig för första gången säger att de först trott att det är en ung kvinna som gjort målningarna. Vilket både är roligt och på sätt och vis även en komplimang.
Läs mer om Krista Näslund och se fler målningar på Svenska Konstnärers hemsida.
Vad inspireras du av, har du några konstnärliga förebilder?
– I Bjuröklubbs kapell finns en altarmålning som en släkting på min mors sida målat. Frida Kahlo är en förebild, Michelangelo likaså. Jag skulle även varmt rekommendera Irving Stones bok ”Han som skapade en värld”.
Kan du berätta lite om din ateljé?
– Jag bor i ett funkishus som är byggt 1937. Jag jag bor, på nedre botten, där jag även har även min ateljé. På övervåningen visar jag också, efter överenskommelse, mina färdiga tavlor och i augusti varje år har jag, tillsammans med 12 andra konstnärskollegor, öppet hus en helg.
Berätta om några av de utställningar du varit på?
– 1992 åkte jag med ett gäng andra kvinnor till ”Kvinnor kan-mässan” i Stockholm. Jag hade med mina textilier och jag fick otroligt bra respons. 1992 ställde jag även själv ut på ”Galleri 4” i Skellefteå, utställningen ordnades av kulturnämnden. 2005 ställde jag tillsammans med flera andra konstnärer ut i ”Växthuset” i Göteborg. 2006 var jag med på ett konstprojekt som hette ”konstpiloterna som var ordnad av kulturnämnden. 2009 ställde jag ut på ”Galleri Oliven” i Göteborg. 2010 var det i Öjebyn i Piteå och 2016-2017 ställde jag ut i Skellefteå igen. Jag har även, bland annat, deltagit vid jurybedömda utställningar i Väsby Konsthall, Romelegården i Lund och Handens Hus i Skellefteå under åren.
Berätta hur responsen varit?
– Det har varit många besökare och många fina kommentarer. Ingen nämnd ingen glömd. Trots detta har inkomsterna under de senaste åren varit ojämna. Jag hoppas dock att det kommer att bli ändring på det nu.
Hur ser konstnärsåret 2018 ut?
– Jag är inbjuden till en utställning på ”Galleri Alva” i Umeå under en månad, med vernissage 28:e oktober. Där ska jag visa sex stycken handstickade, egendesignade kappor. Dessutom fotografier, fotograferade av Krister Hägglund.
– Dessutom har jag lovat mig själv att jag ska övervinna mina rädslor och bli bättre på att tacka ja till olika erbjudanden.
Läs mer om Krista Näslund och se fler målningar på Svenska Konstnärers hemsida.
