Hennes psykoterapimottagning på Fridhemsplan rosas av patienterna. Nu erbjuder Krumul Psykoterapimottagning psykoanalys som ytterligare en behandling för att uppnå djupgående förändringar hos patienter.
– Psykoanalys skiljer sig på flera sätt mot psykoterapi, säger Maria Kruse, ägare till Krumul Psykoterapimottagning.
Efter slutförd utbildning är du nu en av de svenskar som kan erbjuda psykoanalys. Vad ser du för fördelar med den, i Sverige, ovanliga behandlingen?
– Psykoanalys skiljer sig på flera sätt mot psykoterapi; metoden är fria associationer vilket innebär att patienten försöker att så ärligt som möjligt säga det som faller hen in, det behöver inte finnas någon röd tråd i samtalet på samma sätt som när man för ett ”vanligt” samtal. Man arbetar också med innehållet i patientens drömmar. Syftet är att analytikern med sina kunskaper och sin erfarenhet ska kunna bistå patienten att förstå vilka omedvetna konflikter och känslor som påverkar patientens medvetna upplevelser av sig själv och världen. Patienten ligger ner och psykoanalytikern sitter bakom divanen, att inte ha blickkontakt ökar den inre friheten och möjligheten att ha fokus på den egna inre världen.
– Idag vill människor att allt ska gå så fort – allt ska effektiviseras så att man ”sparar tid” – men till vad? Matlagning ska gå snabbt och ta så lite tid som möjligt, nu ser vi en reaktion mot detta och ”slowfood” har blivit en trend. Om man mår dåligt och känner sig stressad eller deprimerad, då ska det behandlas bort snabbt. Det skrivs idag ut mängder med antidepressiva mediciner, också till ungdomar. Psykoanalys är en långsam metod som går på djupet och som åstadkommer varaktiga förändringar.
Utbildningen för att bli psykoanalytiker är också lång. Vad hoppas du ge dina patienter nu?
– Min förhoppning är att kunna hjälpa patienter som redan provat olika terapiformer, men ändå inte mår bra. Då kan det verkligen vara befogat att gå igenom en psykoanalytisk behandling för att uppnå en djupgående förändring.
Forskningsrapporter visar på väldigt goda resultat för psykoanalytiska behandlingar när det gäller att komma till rätta med svåra problem, ändå är behandlingen ovanlig. Vad beror det på?
– Nackdelen med behandlingen är att den är kostsam. Analysanden går fyra gånger i veckan, vilket för många känns alltför tidskrävande. Det är överhuvudtaget svårt att gå i terapi till en rimlig kostnad idag och det behövs bättre möjligheter. I Sverige är läkare anslutna till sjukförsäkringssystemet medan psykologer och terapeuter inte är det. Tar vi Tyskland som exempel så har de ett väldigt bra system där en patient får gå i psykoanalys i upp till 360 timmar på sjukförsäkringen. Varför kan vi inte ha det så i Sverige?
– Att gå med depression skapar så mycket olycka för människor. Medicin dämpar i många fall så att personerna kan fortsätta att gå till jobbet, men fler borde ha möjlighet att gå i terapi. Det är angeläget inte minst för ungdomar och det borde finnas en möjlighet att gå under en längre period än tio gånger, vilket är praxis på vårdcentralerna (första linjens psykiatri).
Socialstyrelsen har nyligen släppt nya riktlinjer för hur behandling ska se ut för ångest och depression. Men psykoanalysen omnämndes inte alls, vilket nu har medfört att socialstyrelsen stämts. Hur ser du på det?
– De som suttit och bestämt det här har varit jäviga och företrätt intressen i läkemedelsindustrin samt ett eget psykoedukativt program som man vill sälja till vårdcentraler. Mycket få i expertgruppen hade psykodynamisk kunskap. Resultatet blev att rekommendationerna endast gäller psykofarmaka, ECT (behandling med elchocker) och KBT (kognitiv beteendeterapi). Psykoanalytiska/psykodynamiska metoder omnämns inte alls, trots att de är evidensbaserade. Det blir spännande att se vad som händer nu. Förvaltningsrätten avslog att pröva ärendet eftersom det endast rör sig om ”riktlinjer”. Men det är ju riktlinjer som varenda vårdcentral och mottagning i landet tar del av! Psykoterapicentrum, som står för stämningsansökan, lämnar den nu vidare till Kammarrätten.
Boka tid på Krumul Psykoterapimottagning
Du delar idag din tid mellan Stockholm och Sigtuna där du arbetar på en vårdcentral. Vad ser du för ytterligare utmaningar inom terapin?
– Jag har ett stort hjärta för ungdomar. Det är en grupp där den psykiska ohälsan ökar på ett skrämmande sätt och det är viktigt att drabbade ungdomar får någon att prata med. Hjälpen som finns på vårdcentraler innebär korta tidsrymder, 10 samtal, men det kan ändå vara en början att bli bemött i sina känslor och funderingar. På min mottagning brukar jag ta ut lägre arvode för att det ändå ska vara möjligt för ungdomar att gå i terapi.
– Ungdomen är framtiden och det är hemskt att så många mår jättedåligt och inte känner något framtidshopp. Samtidigt är det också tacksamt att arbeta med ungdomar. Det kan hända mycket på kort tid – jämfört med äldre där mönster och förhållningssätt blivit mer permanent. Det är så roligt att vara med i en process när någon som är ung får mer framtidstro och mer energi – mer power!
– I den tid vi lever i är det också enormt många människor som blir utbrända. Plötsligt strejkar kroppen och man tappar fotfästet. Personerna tänker att de ska bli galna eller få en hjärtattack och kan behöva akut hjälp. Jag möter detta i alla åldrar. I akuta lägen får man bara dra i handbromsen och se över basala behov som att sova ordentligt, äta och få motion så att man går ut och går åtminstone. I vissa fall får personen backa fullständigt och ta hand om sig själv som ett litet barn.
– Jag brukar prata ganska mycket om livsutrymmet – ett dygn har tjugofyra timmar och en balans kan vara att arbeta åtta timmar, sova åtta timmar och lägga åtta timmar på fritid. Men i många fall breder arbetet ut sig. Det är vanligt med den ”duktiga flickan” som tar på sig för mycket arbetsuppgifter. Arbetsgivaren berömmer och tycker att hon är oumbärlig, men till slut går det för långt och hon orkar inte längre. Då har balansen rubbats. Jag tycker att det här med utbrändheten är ett samhällsproblem eftersom det börjar bli så vanligt.
Du har hjälpt många människor till ett bättre liv och byggt upp en rosad psykoterapimottagning. Vad är nyckeln till att patienterna är nöjda och vad tror du om framtiden för psykoanalys?
– Nyckeln är att skapa ett förtroendefullt klimat så att patienten känner sig trygg och förstådd. Sedan är jag bra på att förmedla ett hopp. Ofta känns det ännu tyngre när man ”lyfter på locket” eftersom det då blir uppenbart hur stor uppgivenheten är. Då är jag bra på att förmedla att det faktiskt kommer att bli bättre.
– Jag hoppas psykoanalysen får en renässans. Det psykoanalytiska tänkandet och psykoanalysen som behandlingsmetod förtjänar ett större utrymme. Ibland tror man att tiden man själv lever i är slutstationen men till slut svänger pendeln tillbaka – och det kommer motreaktioner. Jag tror att människor behöver ett långsammare tempo, att många behöver arbeta på en bättre kontakt med sitt inre, att alla mår bra av att få berätta sin historia i en trygg miljö där någon lyssnar med genuint intresse.
Läs mer om Krumul Psykoterapimottagning
