en-enkelbiljett-till-albanien-eller-var-tog-brevbaeraren-bosse-jansson-vaegen

Sista gången någon såg Bosse Jansson var utanför Svensk-albanska föreningens lokal i Kristineberg en lördag i april 1976. Nu har författaren Dan Fränkel släppt sin bok ”Brevbärarens sista möte” som skildrar livet, teorier och konspirationer gällande gåtan Bosse. Den stora frågan kvarstår: Vart tog han egentligen vägen?

Dan Fränkel är författaren som arbetat som både managementkonsult och chefskonsult, främst med ledarskapsfrågor. Skrivandet har han alltid haft med sig i någon form.

– Jag har alltid haft lätt för att skriva och har även gjort det mycket i mitt yrke i form av olika rapporter. Men det är i den skönlitterära genren, där jag får brodera ut texten och få med så mycket som möjligt, som jag trivs bäst. Min nya bok är en fördjupning av den förra boken ”Pytt i panna över ett avslutat sextiotal ”, där jag beskriver ungdomsrörelsen på 1970-talet. Jag har länge haft en annan historia i bakhuvudet som jag gått runt och grubblat på, den om Bosse Jansson och vad som egentligen hände honom, säger Dan Fränkel. För att berätta den har jag valt agentromanens form, den har alltid fascinerat mig.

Frankelfixmaj2
Källa: Svenska Dagbladet 1981

Vem var egentligen Bosse Jansson?

Han hade en bakgrund som medlem i vänsterrörelsen under 1970-talet. De unga såg på den tiden det maoistiska väldet i Kina som en förebild för kommunismen. Det enda landet i Europa som sökte sig åt samma håll som Kina var Albanien, vilket fick de svenska vänsterungdomarna att snegla åt Sydeuropa. Bosse var mycket intresserad av Albanien och lärde sig albanska. Han var en av de få i Sverige som kunde det språket. Ingen vet riktigt var han lärde sig det.

– Jag kände honom själv. Vi hade gått i samma plugg, men jag minns honom bäst från en ledande roll i den Svensk-albanska föreningen, där vi båda var medlemmar.

Fallet har aldrig klarats upp. Alla hans tillhörigheter fanns kvar i lägenheten, och polisen hittade varken spår efter något självmordsbrev eller tecken på att något brott skulle ha begåtts.

Vet man på vilket sätt Bosse försvann?

– Jag har gjort en del efterforskningar. Nu vill jag inte påstå att jag beskriver sanningen, utan snarare olika möjliga scenarion. Huvudpersonen, som i min bok heter Robert och i allt väsentligt är byggd på vad vi vet om Bosse, blir i boken indragen i en härva av olika underrättelsetjänster. Eftersom han är naiv förstår han inte vad han gett sig in på förrän det är försent att dra sig ur. Han blir en bricka i spelet och detta leder så småningom till försvinnandet. Det kan ha gått till så här.
– Ingen vet om det faktiskt stämmer att den verkliga personen faktiskt var agent, men det finns en del som tyder på det. När man hittade hans pass så visade det sig att han rest väldigt mycket i öststaterna. Frågan är hur han hade råd med det!? Som brevbärare tjänade man inte så bra på den tiden.

Så du misstänker att han blev agent på riktigt?

– Som sagt, ingen vet vad som egentligen hände. Man kan ändå säga att han var precis den typen som Stasi ville värva. Ensam, språkbegåvad, ung och vänsterradikal.

en-enkelbiljett-till-albanien-eller-var-tog-brevbaeraren-bosse-jansson-vaegen

Är det något speciellt du vill förmedla till läsaren med denna bok?

– Jag vill väcka liv i den här historien. Jag har en bild av att vissa sitter inne med mer information och kunskap än vad som hittills framkommit. Dessutom vill jag att Säpo kommer ut med allt de egentligen vet om det här. Den största delen av informationen är fortfarande censurerad.

Vad har du fått för respons på din bok?

– Väldigt bra. Jag har fått fina recensioner, både på bloggar och i olika medier. Dessutom har brevbärarnas facktidning skrivit om min bok. Jag har fått höra att boken är både spännande och välskriven. Personer som kände Bosse har sagt att det är en bra skildring av honom och att det mycket väl kan ha gått till så här. En läsare kallade mig för en svensk John Le Carré. Sådant värmer lite extra.

Tidigare har både Aftonbladet och Sveriges Radio uppmärksammat fallet Bosse Jansson, men det är först nu folket får ta del av en mer övergripande och utförlig version av det mystiska försvinnandet. Nyligen släppte journalisten och författaren Peter Kadhammar sin bok, ”Vi som var så lyckliga”, som handlar om det kommunistiska Albanien.

– Våra böcker kompletterar varandra, säger Dan Fränkel. Tillsammans ger de en unik inblick i hur 1970-talets Albanien och Sverige såg ut.

Läs mer om fallet Bosse Jansson på Dan Fränkels hemsida och blogg.

Beställ Dan Fränkels bok ”Brevbärarens sista möte” här.

Lyssna på Sveriges Radios dokumentär om Bosse Jansson här.