”Det var kärlek vid första öronkastet”– konstnärsparet som träffades via en kontaktannons

Hanna-Maija och Jan Bergman träffades via en kontaktannons i Dagens Nyheter – dåtidens Tinder. Det var starten, inte bara på långsiktig kärlek, utan även för dubbel målarglädje. Idag strävar paret ständigt efter nya inspirationskällor, bland annat runt Medelhavets pärlor.

För Hanna-Maija och Jan Bergman tycktes, under många år, ett konstnärsliv vara avlägset. Hanna-Maija pluggade som vuxen och ensamstående mor upp sina betyg, parallellt med förvärvsarbete, och blev så småningom antagen som åklagaraspirant. Längre fram arbetade hon som åklagare bland annat i Södertälje och Stockholm. Jan studerade informationsbehandling, arbetade på Riksskatteverket och blev sedermera systemkonsulten som drev eget företag under 25 års tid.

– Jag hade en turbulent tid under realskolan, vilket slutade med att jag gick ut utan betyg. Sedan gifte jag mig tidigt och fick två barn. Som vuxen tog jag upp studierna, först på KomVux och sedan föll valet på juridik. Efter 10 års studier blev jag så äntligen åklagaraspirant i Södertälje, vilket kändes som en revansch, eftersom jag tidigare hade misslyckats i samma stad. Mitt främsta fokus låg på att arbeta med mål som rörde våld mot kvinnor och barn, berättar Hanna-Maija.

– En gång i världen tog jag studenten och gav mig därefter i kast med matematikstudier. Något som dock misslyckades och jag började istället arbeta på länsstyrelsen där målet var att jag en dag skulle bli häradsskrivare, vilket innebär chef för en lokal skattemyndighet. Men av en händelse kom jag i kontakt med en kille som tipsade om en utbildning i informationsbehandling. Något jag hoppade på och som resulterade i en fil.kand som systemvetare. Under många år har jag sedan som systemkonsult drivit eget företag, där jag främst arbetat med Vismas produkter, säger Jan.

Hanna-Maija och Jan Bergman.

Ni träffades relativt sent i livet. Berätta om hur det gick till.

– Jag läste DN.s kontaktannonser, vilket kan ses som dåtidens Tinder. Det var en annons som var fantastiskt utformad och som jag fastnade för: ”Djup- och lättsinnig kvinna av 40-talsmodell söker en äkta man”. Den skilde sig mycket från andra annonser som ofta bestod av ”gillar mysiga hemmakvällar” och liknande. Jag ringde då upp växelnumret och lyssnade på det förinspelade meddelandet som Hanna-Maija hade lämnat. Det lät också mycket trevligt, säger Jan.

– Jan lämnade ett meddelande och jag ringde upp honom. Första samtalet vi hade varade i mer än fyra timmar, och vi brukar säga att det var kärlek vid första öronkastet. Två dagar senare träffades vi på en restaurang i Stockholm och Jan gjorde verkligen ett fantastiskt intryck på mig redan från början, säger Hanna-Maija.

– Jag mindes att Hanna-Maija under vårt första telefonsamtal hade tuggat på något. ”Jag äter ost”, svarade hon på min undran. Därför hade jag före träffen stannat vid Ica-butiken hemma och handlat. ”Här får du istället för blommor” sa jag till henne och räckte fram en bit gorgonzola, berättar Jan.

”Ljus genom skogen”, Jan W Bergman.

Vad hände sen?

– Vi förlovade oss i slutet av samma år, 1998, och köpte en gemensam villa året därefter. I maj bjöd vi in alla nära och kära till en inflyttningsfest, som i själva verket var vårt bröllop. Det gick lite snabbt där, säger Hanna-Maija och skrattar.

Läs mer om Hanna-Maija och Jan Bergman och se smakprov på deras målningar.

Ingen av er hade någon större konstnärlig erfarenhet när ni träffades. Men detta förändrades strax därefter. Berätta.

– Ja, samma år som vi träffades så bokade jag in oss på en målarkurs vid Djurholms folkuniversitet. På kursen fick vi måla ett stilleben av frukten pitahaya och Janne hade lyckats avbilda frukten så skickligt att den såg sfärisk ut. Det var en riktig wow-känsla och gav mersmak för oss båda att fortsätta, säger Hanna-Maija.

– Vi har sedan dess åkt på ett 30-tal målarresor runt om i Europa, där favoriterna hittills har varit Venedig och Mallorca. Det är både rogivande och inspirerande att måla sittandes på en vallmoterrass, med ett glas vin i handen, och blicka ut över en superläcker solnedgång vid Medelhavet, berättar Janne.

– Det var också vid en av dessa resor som jag började måla med akvarell, något som jag aldrig hade provat på innan. Jag fick försöka minnas vad vår lärare på tidigare målarkurser hade lärt ut om den tekniken, och det gick ju faktiskt riktigt bra. Sedan dess har det blivit akvarell hela tiden, säger Jan.

”Samba”, Hanna-Maija Bergman.

Ja, berätta mer om er konst och era respektive stilar?

– Jag har ett stort socialt intresse för kändisar och människor, ofta när de är i rörelse. Gärna när de dansar, spelar boule och liknande. Min starka sida är att återge människors utseende och jag brukar blanda mellan akryl och akvarell i min konst. Eftersom jag är åklagare skulle man kunna tro att min konst är strukturerad, men det är så långt ifrån verkligheten som man kan komma. Det man under en längre tid planerat att måla kan bli stelt och därför blir det bättre när jag är impulsiv. Jag är väldigt glad i starka färger, vilket även återspeglats på Janne. När vi träffades var han klädd i grått och blått, men nu har han blivit en påfågel, berättar Hanna-Maija.

– Jag har en mer teknisk stil än Hanna-Maija. För min del blir det nästan helt uteslutande akvarell och jag använder flera lager färg. Naturen är det som jag målar mest, men de senaste åren har jag även vågat lägga till människor i mina tavlor. De som har sett mina målningar vet nog också att jag är förtjust i båtar oavsett om de står på land, sjunker eller flyter på vattnet. Jag gillar att måla med mycket vatten så att målningen blir mer flytande och färgerna rinner ihop. Det ger väldigt fina effekter. Jämför man med Hanna-Maija så är jag mer petnoga i mitt målande men det är något jag försöker komma ifrån säger Jan.

”Övergiven”, Jan W Bergman. Se fler målningar.

Har ni varit med på några utställningar?

– Ja, vi har bland annat ställt ut tre gånger på Galleri Hagström i Gamla Stan i Stockholm, senast under 2016. Det var jättespännande och vi fick mycket sålt. Vi har tidigare även ställt ut på Galleri Hagman och Hanna-Maija har dessutom ett antal kvinnoporträtt som hänger i foajén på hotell Hansson, berättar Jan.

– I september 2018 kommer vi ställa ut på Galleri Riddaren i gamla stan, och jag håller just nu på att försöka få till en utställning i Örebro tillsammans med en vän till mig som är fotograf, avslöjar Jan.

Vilka inspirationskällor har ni?

– Oj, det är många. Men för att nämna några så är Johan Thunberg en av dem. Vi träffade Johan när vi var på en målarkurs i Italien, där han var lärare. Vi fick privatundervisning i akrylmåleri och hann också utveckla en fin vänskap. Sedan dess har vi varit uppe hos Johan i Älvkarleby flera gånger, både som gäster och för att måla, och vi har planer på att snart besöka honom igen, säger Jan.

– Vi måste även nämna Leif Wideryd, Håkan Groop och Maria Ginzburg som alla tre varit stora inspiratörer för oss. Man kan säga att vi har samlat ihop till en liten cocktail från olika konstnärer och rört ihop det till våra egna stilar. Vi målar inte utpräglat efter någon av de nämnda, men det finns absolut inslag som påminner om deras verk, säger Hanna-Maija.

”Röd boll”, Hanna-Maija Bergman.

Ni anordnar även målarcirkel en dag i veckan?

– Ja, jag tog initiativet att starta en cirkel eftersom det var många som frågade mig om råd. De tekniker jag och Hanna-Maija har fått lära oss på olika kurser är något vi tagit till oss och nu försöker föra vidare. Vi kör målarcirkeln varje måndag och just nu finns det plats för 11 målare. Om intresse skulle finnas från fler personer så kommer vi att försöka starta ytterligare en cirkel. Detta går det att läsa mer om här.

Läs mer om Hanna-Maija och Jan Bergman och se smakprov på deras målningar.

Följ Hanna-Maija Bergman på Facebook och Instagram.

”Båt i vila”, Jan W Bergman.

Fler artiklar >>

NYHETSBREV VILL JAG HA!