”Kiitola fors”.
Hon är en riktig allkonstnär och rör sig som en kameleont mellan de olika teknikerna. Britta Bergström-Jungell har några favoritplatser, Jeppo och Kristinestad, där hon söker motiv till sina målningar. Den forsrika Lappo ån/Nykarleby älven som flyter genom Jeppo bjuder på vackra älvlandskap och de unika trähusen i Kristinestad som bevarats över 200 år inspirerar till måleri.
När kom du i kontakt med konstnärskapet för första gången?
– Jag är utbildad vid Åbo Akademis humanistiska fakultet. Jag undervisade sen i engelska och tyska och jobbade några år som ämneslärare, men när jag fick barn valde jag att stanna hemma med dem. Det var då som jag kände att jag ville ha något mer att göra. Jag gick några kurser för att lära mig måla och jag märkte genast att det var något jag gillade. Lärarinnan berömde mig och uppmanade mig att fortsätta måla.
Du började med olja men har testat de flesta tekniker, hur kommer det sig?
– Vi har bott på många olika platser i Finland. Jag började som sagt med olja men efter ett tag tyckte jag att jag kunde den. När vi flyttade till södra Finland blev det akvarell. Jag ville lära mig akvarell och gick kurser i akvarellmålning.
Blev du sporrad att fortsätta utvecklas?
– Jag har studerat mycket på egen hand. Jag har inhämtat kunskaper via böcker som ger undervisning i olika målartekniker och så har jag inspirerats av andra. Det är lätt att man börjar jämföra sig med andra och tro att nån annans stil är den rätta men jag tycker att jag vid det här laget funnit min egen stil.
Pastell och gouache är också något du håller på med. Hur väljer du teknik att måla i?
– Jag kan få en känsla av att idag måste jag till exempel jobba med akvarell. Jag tycker om att kunna växla mellan de olika teknikerna. Jag har flera gånger tänkt att det vore enklare att måla i en teknik, det kan bli lite råddigt ibland, det är många prylar att hålla koll på.
Vill du se mer av Brittas konst – kika här.
Hur skulle du själv beskriva din konst?
– Jag målar för det mesta stilleben, landskap och blommor. Jag målar traditionellt och förmedlar det som finns i naturen, det vackra. Naturen är vacker. Stilleben kan man njuta av om man får en bra komposition. Jag tycker att det är viktigt att visa det som är vackert och njutbart.
Den senaste tiden har jag även börjat intressera mig för att måla abstrakt.
Förutom naturen har du även målat mycket hus – berätta!
– Vi har en liten idyllisk småstad här nära där vi bor. Den heter Kristinestad. Husen där är vackra och jag tycker mycket om de pittoreska trähusmiljöerna från 1700- och 1800-talet.
Hur arbetar du – skissar du mycket innan du börjar måla?
– När det kommer till stilleben, blommor och porträtt, då skissar jag. Landskapen är lite annorlunda, där behöver det inte vara så exakt, där kan jag tolka fritt. Jag brukar också ha med mig en kamera när jag är ute. Det är bra med bilder då minnet behöver lite hjälp. Ska jag måla ett handtag på en dörr, då är det bra med bild för att det ska hamna på rätt ställe.
Vad inspireras du av?
– Naturen och idylliska landskap. En person som jag inspireras av är Maria Ginzburg. Det är inte alltid jag tycker om andras akvareller men hennes gillar jag.
Hur funkar det att sitta hemma och måla?
– Jag har min egen lilla vrå i ett rum som vi har. Trots att jag har ganska mycket grejer så behöver jag egentligen inte så stort utrymme. Så länge det finns ett bord och en stol, då funkar det mesta.
Kan du berätta om en utställning som betytt mycket för dig?
– Den som jag hade tillsammans med min man i Ahlholma gård i Pörtom var väldigt trevlig. Jag tycker att den miljön passade mina tavlor. Förutom tavlor ställde vi också ut glaskonst dvs. skålar och smycken som vi gjort. Tavlorna och föremålen kompletterade varandra bra.
Hur ser resten av 2018 ut?
– Just nu blickar vi framåt mot 2019. Då har jag och mannen bokat en utställning i Vasa. Den kommer att vara på ett ställe som heter Bock’s Corner Brewery. Det är ett populärt ställe och det ska bli roligt att ställa ut där. Planeringen för den har redan börjat, det är mycket som ska fixas.
